Compis 97

Interiör  Exteriör  Ritning  Test

Data:
L.ö.a 9,7 m
Bredd 3.09 m
Djupgående 1.62 m
Deplacement 3,60 ton
Fenköl (bly) 1.4 ton
Storsegel 22 m2
Genua I 29 m2
Självslående fock 19 m2
Spinnaker 59 m2
LYS 1.10 SGV


Compis 97 är en segelbåt som sällan lämnar någon oberörd! Hon har ett mycket
annorlunda utseende, med en spolformad överbyggnad typ valdäck och ett kraftigt
negativt språng (dock inte däckslinjen som är i det närmaste rak). Vidare så har hon
någonting som närmast kan kallas för midsittbrunn, eftersom det finns ett markerat
akterdäck bakom sittbrunnen.

Inredningsmässigt så har 97:an två kojer i förpiken, två i salongen samt två i
akterpiken. Akterpiken kan nås dels från sittbrunnen och dels genom en liten korridor
på styrbordssidan. Många 97:or har dock valt att endast ha korridoren som väg in i akter-
piken. Inredningen är helt öppen, ungefär som på Maxi 909 och en hel del moderna båtar.
Den enda dörren som finns ombord är till toaletten. Ståhöjden är 180 cm som mest.

97:an utmärks vidare av att motorn (som brukar vara en VP MD7A på 13 hk eller en
Yanmar på 15 hk) har en fantastisk åtkomlighet som inga andra segelbåtar slår.
Dessutom en mycket stor stuv på babordssidan.


Bilderna nedan visar förpik, salongen, navigationsbordet, pentryt samt akterkojen.


Hur är hon att segla då? Jämfört med Compis 28 är 97:an trots sin storlek mycket
livlig och näst intill jollelik. Till detta bidrar en "racig" partialrigg med enkla svepta spridare,
smal trimbar mast från Seldén, konad topp, backstag och långa (3 m) inre och yttre genuaskotskenor. Eftersom spridarna är svepta behöver man normalt inte använda backstagen. Särskilt inte om man har ett storsegel i modernt stumt material. Men i vissa förhållanden kan backstagen ge lite extra spets på kryssegenskaperna.

Seglingsegenskaperna är mycket all round - hon seglar bra i både lätt och frisk vind, särskilt utmärkande är de goda egenskaperna i grov eller krabb sjö - hon går mycket mjukt och följsamt. LYS-talet är 1,10, men på kryss och halvvind seglar hon förbi det mesta.  Tidigare har vi tyckt
att  hon  inte ger någon större fartupplevelse plattläns/lättvind, men i år  har vi skaffat ny
spinnaker och nu är hon faktiskt vass även i lätt vind. 

Hon är standardutrustad med så kallade genuaslussar i förpulpiten så att man slipper ha genuan skavande på mantåget. Vidare har hon blyköl. 97:an är mer initialvek än Compis 28 men ändå bestämt slutstyv (mycket vass kryssbåt i frisk vind).  Enligt Bernt Andersson skall hon seglas upprätt, dvs revas (eller plana ut storen)  när hon lutar mer än 20 grader.

För motor är hon otroligt tyst, manövrerar mycket väl.

Compis 97 är 9,66 m lång och 3.09 m bred. Viktuppgifterna är lite olika, enligt LYS-tabellen
väger hon 3,6 ton men enligt de instruktioner som togs fram av konstruktören väger hon 3,1 ton. Sanningen ligger väl någonstans däremellan.

Vill man läsa mer föreslås Curt Gelins bok "300 segelbåtar i test". Man kan inte annat än hålla med om hans slutord på sidan 182…"Kort sagt en toppenbåt".

Vill du veta mer om denna toppenbåt? Maila då till: Frank Nilsson


Bernt Andersson beskriver bakgrunden till COMPIS 97:

Sjuttiotalet i Värmland var lite som "vilda västern". Det byggdes båtar runt om i ladorna. Vi
hade ju Albin Marin i Kristinehamn, Comfortbåtar i Arvika, BK-Marin i Forshaga , Karlstads
Marinplast, Contrastbåtar och Compisbåtar som de producerande varven, och alla spred de
ringar i vattnet med nya konstruktioner varje år. Till detta kom ett och annat "one-off-bygge".
Vår största tävling - Vänern Race - samlade över 200 båtar. Racet var en ca.150 Nm lång havskappsegling, som startade fredag kväll med målgång under söndagen. Det var härliga tider.

Med mina erfarenheter från Compis och Beason 31-an och påtryckningar från nöjda
Dixie-ägare ville jag få fram en vassare, racigare, halvtonnare med mera jolle-känsla.
IOR-regeln, som var den gällande konstruktionsregeln, styrde det mesta. Regeln gynnade
breda skrov och magra ändskepp, och var inte helt enkel att utnyttja på rätt sätt.

Våren 1977 byggdes en skrov-prototyp till blivande 97-an, på vilken vi satte ett breddat Dixie-däck. Sommarens tester, som mest blev i hårdare vindar, visade att vi borde satsa på mindre segel-yta och längre skrov. Direkt efter säsongen gjordes akterpartiet om, och formarna till Compis 97 byggdes.

Många hade manipulerat med viktsfördelningen och placerat motorn i förpiken, vilket hade klara nackdelar. Genom att koncentrera allt tungt, inklusive besättning, till båtens centrum fick man
lätta ändskepp och en akter-ruff på köpet. En invändig passage till akter-ruffen var nytt, men för
mig ett absolut krav. Med sittbrunnen i mitten får man ju besättningen på rätt ställe från
början och båten känns mindre och mer behändig, som en jolle. Det jag mest oroades för var
om sittbrunnens höjd skulle kännas alltför hög. Men jag har faktiskt inte hört några sådana kommentarer under alla år.

Köl och roder med rejäla infästningar är något jag aldrig har gett avkall på.
Partial-riggen eller 7/8-dels-riggen hade visat sig konkurrentskraftig inom IOR och ger
en mer trimmbar rigg. För att få ut maximal prestanda måste man tyvärr använda back-stag.
Genom, att vinkla spridarna, klarar man dock normal familjesegling utan att nyttja backstagen.
Våren 1978 var de första Compis 97-orna klara, och överallt den visades väckte den uppmärksamhet. Endera tyckte man om den eller inte. Den lämnade ingen oberörd. Jag har sällan fått så många positiva omdömmen som jag fick då. Men jag förstod också det fanns de som tyckte den var
alltför extrem. Kanske kom den 10 år för tidigt?

Jag byggde mig själv en 97-a ( nr 101) och den fungerade perfekt som familjebåt i många år.
Vi startade Gotland Runt både 1978 och -79 utan att få till någon riktig fullträff trots bra
placeringar. 1980 skulle Half Ton Cup ånyo gå i Sandhamn. Vi byggde en något lättad 97-a för
att kunna hävda oss på bästa sätt. Men tiden hade runnit ifrån oss. Nu var det så gott som bara "one-off-båtar som kunde hävda sig. Vår prestation den gången var att segla runt Gotland och tillbaka till Sandhamn utan sjökort. Men det är en annan historia.

Vi byggde ca. 50 st. Compis 97 på Compisbåtar.
Formarna såldes 1982 till Norrlandsplast i Luleå där man gjorde bortåt 10 st.
Därefter gick formarna till 4 st. olika självbyggare i Örebrotrakten, vars båtar blev mycket fina.
Nu lär formarna finnas i södra Sverige, men hur det går med produktionen är oklart.
Compis 97 är idag mycket efterfrågad på begagnatmarknaden.

/Bernt Andersson

 

Compis 97 nr 151


Compis 97 "Nimo" under intrimning innan start i Sundscupen/Sjollen Race 2001.